Lilla filmfestivalen 2022

Historien om en av Sveriges mest framgångsrika humorgrupper genom tiderna. Om hur allt började med små steg av framgång, radiosketcher, folkparksturnéer, motgångar och så småningom som en albatross som har svårt att lyfta flyger till slut humorgruppen och när den väl lyft flyger de bra och länge. Och fortfarande efter 40 år arbetar de ihop. Regissör Håkan Hammarén och galenskaparen Claes Eriksson medverkar vid visningen!

Animerad film om Kitty.  Filmen hade världspremiär under filmfestivalen i Cannes och är en familjefilm som både berör och talar till sin samtid. Den påhittade vän som Anne talar till i sin dagbok kommer till liv i museet som en gång var familjen Franks gömställe. Genom dagboken återuppväcks Kittys minnen, för om Kitty lever måste det betyda att Anne också lever. Kitty ger sig ut på ett sökande som kommer att ta henne från dagens Amsterdam och tillbaka till det krigshärjade Europa för att hitta sin gamla vän. Oscarsbelönade Ari Folman är tillbaka efter den internationellt prisbelönta animerade filmen Waltz with Bashir. Filmen är dubbad till svenska.

Two minutes to midnight: Skulle freden få en större chans om kvinnor styrde världen? Knappast anade den israeliska konstnärinnan och filmskaparen Yael Bartana den kusliga aktualiteten i sin film där en kvinnlig regering möter kärnvapenhot från en nation styrd av män. I ”the Peace Room” (med blinkning till ”the War Room i Dr Strangelove) samlas politiker gestaltade av skådespelare tillsammans med verkliga experter. Engelsk undertext. 

En tidigare Bo Widerberg-stipendiat, Jenifer Malmqvist, låter oss i en uppmärksammad dokumentärfilm möta tre systrar både från tiden när de var barn och nu som unga vuxna, när de reflekterar över hur det är att växa upp i efterdyningarna av trauma. De var bara 8, 10 och 17 när deras mamma tog sitt liv. Regissören deltar vid visningen tillsammans med filmens fotograf Ita Zbroniec-Zajt och samtalar med publiken tillsammans med den legitimerade psykologen och psykoterapeuten Allan Linnér, känd för allmänheten som Radiopsykologen i P1 fram till januari 2019.

Malmöbaserade Carl Mobergs första spelfilm handlar om Anna, en musiker från Köpenhamn, hennes musikdrömmar och sökandet efter kärlek och sig själv.  Filmen är ett romantiskt drama med mycket nyskriven musik av unga skandinaviska artister. Den är filmad i Köpenhamn, Berlin och Malmö. Anna spelas av den från många danska TV-serier kända Josefin Tvermoes. I en av rollerna ser vi Alba August. Regissören är på plats och samtalar med oss i anslutning till filmen. 

Jeanne reser till Rumänien för att fira sin möhippa med sina vänner. Där träffar hon Nino och hans familj. De tillhör olika världar, men inleder trots det en tidlös sommar fylld av passion. Berörande regidebut av Noémie Merlant som fick ett stort genombrott som skådespelare i Porträtt av en kvinna i brand.

Bo Widerbergs film från 1963 med Thommy Berggren och Keve Hjelm i huvudrollerna. Filmen utsågs 1995 till ”den bästa svenska filmen någonsin” i en omröstning i Nöjesguiden. Nu i nyrestaurerad kopia.

Kortfilmsprogram och samtal mellan Jan Troell och Kalle Boman.

Bland Jan Troells många filmer döljer sig några, för många, okända små skatter. Hans kortfilmer har varit och är det spontana och poetiska, ofta humoristiska, uttrycket han har närmst till hands då det bara kräver att ta upp kameran och börja filma så snart ett kryp eller ett löv eller annat väcker hans nyfikenhet. 

Lilla filmfestivalen i Båstad har genom åren varit en uppmuntrande del i tillkomsten av flera av dessa kortfilmer, då det länge var något av en tradition att Jan hade med sig ett nytt alster varje år. Nu har han, med hjälp av Kalle Bomans drivfjäder, påbörjat ett projekt han länge drömt om; att samla en stor del av sina kortfilmer och med dem väva ihop en långfilm av något slag. Projektet är ännu i sin linda och därför kommer han nu att visa ett urval av filmerna under ett samtal med Kalle Boman. Tillsammans tar de oss med bakåt i tiden, till de tidiga alstren, och på vägen berör de Jans samarbete med Bo Widerberg för att sedan söka sig framåt till vad nyfikenheten kan leda till när den utgår från årtionden och åter årtionden av filmer och fångade ögonblick.

Regissören Jenny Lampa och skådespelaraen Marika Lagerkrantz om ett pågående långfilmsprojekt.

1962 skrev Bo Widerberg boken Visionen i svensk film. Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och bördig från Båstad leder ett samtal kring boken och utvecklingen därefter. Deltagare är bland annat regissörerna Björn Runge och Sanna Lenken samt skådespelerskan Marika Lagercrantz, producenten Kalle Boman och kulturskribenten Sören Sommelius.

Sasha ska precis fylla 13 år och drömmer om att bli ståuppkomiker. Hon vill få alla att skratta, särskilt pappa (spelad av Oscar Töringe) som gråter i duschen när han tror att ingen hör. Hemma påminner allt om mamma som inte längre lever, och bakom ögonen bränner tårarna. Men Sasha vägrar gråta. I hemlighet skriver hon en lista på allt hon måste göra för att överleva sorgen: raka av sig håret, sluta läsa böcker, tacka nej till världens gulligaste hundvalp och framförallt – bli en comedy queen. Sanna Lenken och Oscar Töringe är på plats samtalar om filmen med Petra Carlsson, frilansjournalist och filmvetare, som moderator.

En dokumentär om en grupp konstnärer på en avlägsen gård i Norge som beslutar att bilda en gemenskap baserad på strikt dogma och ädel tävlan samt med inspiration från de stora Renässansmästarna. Vi följer Öde Nerdrum, Nic Thurman, Sebastian Salvo, William Heimdal & Javier Adams i deras dagliga arbete, siktande på det ultimala målet: det odödliga mästerverket!

– Det är nästan 40 år mellan ”Själen är större än världen” och ”Rannsakan”. Med ”Själen är större än världen” ville jag göra en dokumentärfilm för Vita Duken som med filmiska medel, utan intervjuer, skildrade en idrottsmans kamp att nå nya rekord och som samtidigt sa något om våra liv. Efter att har gjort 50 filmer ser jag i kortfilmen ”Rannsakan” tillbaka på min egen generations strävan att nå våra mål.

Rannsakan

Stefan Jarl, Sverige 2022. 7 minuter

Själen är större än världen

Vi har igen en diskuskastare i absolut världsklass. Varför inte se Jarls film igen med Ricky Bruch? Ett porträtt av idrottens själ, av Sisyfos, som för evigt rullar den sten uppför berget, som skall rulla ner igen. Han vet att vägen är viktigare än målet, ansträngningen viktigare än resultatet, själen större än världen.

Stefan Jarl, Sverige 1985. 105 minuter.

Hyllad dokumentärfilm och bl.a. vinnare av Teddy Award vid Berlin Film Festival. Detta är den osannolika kärlekshistorien om två kvinnor som blir förälskade i varandra på julafton 1944, i Ravensbrücks koncentrationsläger. Filmen är den tredje delen av regissörens dokumentärtrilogi som utgår från arkivmaterial från april 1945, då överlevare från koncentrationslägren anlände till hamnen i Malmö. Regissören Magnus Gertten samtalar med oss i anslutning till filmen.

Magnus Gertten, Sverige 2022. 90 minuter

2010 fick Yohanna Troell idén att hon, med endast en kamera och en skådespelare, skulle göra en film om ett relationsdrama som utspelar sig inom de ögonblick som fångats i en hemvideo, med arbetsnamnet ”Story”. 

Detta till synes anspråkslösa upplägg skulle ge henne möjligheten att snabbt och enkelt lära sig hur man gör en film. Lärdomen visade sig istället vara hur man inte gör en film. Men under de tolv år som passerat har filmen som inte blev kommit att innebära många andra lärdomar och dess ständigt närvarande frånvaro har spökat i andra filmer och i filmarens personliga öde. Detta handlar nu den nya filmen, Filmen, om och inom dess ramar får ”Story” och dess ofullkomliga berättelse skildra såväl den fiktiva relationen som det mer universella faktumet att så mycket i livet består av – och blir till av – det som aldrig blev. Engelska utan undertext, samtal på svenska.

I höst har filmen ”Bränn alla mina brev” premiär. Filmregissören Björn Runge kommer till festivalen och pratar om klippning, den kommande filmen och visar några scener. 

En ung man tar en tillfällig anställning som kypare på det nedgångna hotellet Busarewski. Fasta i sina yrkesroller pågår hotellpersonalens torftiga liv med oklara drömmar om annat. Det enda som förenar dem i tristessen är hatet mot den auktoritäre chefen som fortfarande lever kvar i det gamla och tror sig vara betydande på orten.

I Roy Anderssons melankoliska andra film, som avslutas med några fina scener inspelade utanför Ängelholm, finns rötterna till hans välkända estetik som till fullo etablerades i Sånger från andra våningen.

Vid premiären 1975 blev Giliap dock totalsågad av kritikerna, men idag kan vi konstatera att filmen inte är något annat än ett mästerverk som helt enkelt var alldeles för långt före sin tid.

Thommy Berggren briljerar i huvudrollen och vi ser även en ung Mona Seilitz i rollen som Anna. Det finns också spännande kopplingar att dra mellan Giliap och Kvarteret Korpen som kom 10 år tidigare.

Denna nyrestaurerade kopia inleds av filmens producent Kalle Boman (och eventuell en person till som i allra högsta grad gjorde filmen möjlig).

Roy Andersson, Sverige 1975. 137 minuter

Det är sommar och persikosäsongen är i full gång. Så länge som de kan minnas har den tätt sammanhållna familjen Solé levt av att plocka persikor i i Alcarràs, en liten by i Katalonien. Ägarna har stått i skuld till familjen som under inbördeskriget skyddade dem från fascisterna. Men nu kommer en ny generation av ägare med andra planer. Träden ska huggas ner och ersättas av en mer lönsam industri. Familjen står inför en ny och oviss framtid. Filmen, som vann Guldbjörnen i Berlin 2022, bygger på regissören Carla Simóns egen familjehistoria.

Carla Simón, Spanien 2022. 120 minuter

Till minne av nyss bortgångne Kristian Lundberg ser vi Måns Månssons version av författarens hyllade roman. En författare inser att han hamnat djupt ner i en skuldfälla. För att lösa sin situation tvingas han ta det föga glamourösa jobbet som timanställd i Malmö hamn. Plötsligt känns åren som författare som ett mellanspel. Han är tillbaka i ett liv som tär på både honom och, vad kanske värre är, relationen till sonen. Yarden är fritt baserad på romanen och Måns Månsson tar sig an historien med en imponerande fingertoppskänsla. Även här står Ita Zbroniec-Zajt för fotot.

Måns Månsson, Sverige 2016. 80 minuter

Bo Widerbergs film är bland de vackraste han gjort och blev hans största internationella succé. Med minimal utrustning och ett litet team skapade han ett filmiskt poem med en fantastisk ljussättning.  I huvudrollerna syns Pia Degermark och Thommy Berggren. Vi ser den digitalt restaurerade filmen tillsammans med Kathinka Lindhe och filmproducenten Kalle Boman (som var regiassistent). Med Petra Carlsson som moderator samtalar de om filmen, den sanna (?) historien och om konstnärlig frihet. Kathinka Lindhe är släkt med Sixten Sparre och har skrivit två böcker på ämnet.

Bo Widerberg, Sverige 1967. 90 minuter

Med glittrande enhörningshorn och paljettshorts dansar de på lastbilsflak, showar i kyrkor och uppträder på ålderdomshem. De är Calendar Girls, Floridas mest hängivna dansgrupp för kvinnor över 60. Kvinnorna i danstruppen vägrar att bli osynliga och tar istället klivet ut i rampljuset med stolthet och glädje. En feelgood-dokumentär om kvinnlig gemenskap med både tårar, humor, åldrande, vänskap och dans.

Love Martinsen, Maria Loohufvud, Sverige 2021. 83 minuter

Vi ser filmer och samtalar om dans och skapande tillsammans med Hugo Tham, som varit verksam vid bl.a. Culberg-baletten och Göteborgsoperan samt varit rektor för Balettakademin. Efter att ha arbetat senast som utvecklare inom Kultur och hälsa på Region Halland, ger han nu kurser i Dans och balans på Bjärehalvön.

Under sommaren 2020 skulle det svenska danskompaniet Cullberg ha sitt uruppförande av det nya verket Horse av den legendariska amerikanska koreografen Deborah Hay. Pandemin gjorde det omöjligt och premiären sköts upp flera gånger. Deborah Hay, som inte kunde resa, fortsatte att repetera från sitt hem i Austin i Texas – med dansarna online i studion i Stockholm. Filmregissören Marcus Lindeen bjöds in att gestalta verket på och utanför scenen fram till premiären. För fotot står en tidigare Bo Widerberg-stipendiat: Ita Zbroniec-Zajt.

Marcus Lindeen, Sverige 2022. 23 minuter

2003 års Bo Widerberg-stipendiat Emelie Carlsson Gras film är en resa genom personliga uttryck ibland kvinnor i Dakar; filmare, rapartister, författare. En film om att använda kameran som röst och om skapandet som en möjlig utväg. 

Emelie Carlsson Gras, Senegal, Sverige 2022. 48 minuter

I korta dokumentära scener, likt dagboksanteckningar, har filmarna Kajsa Andersö och Tomas Boman under drygt nio år följt framväxten av konsthallen Liljevalchs+. En dokumentation av något som sällan eller aldrig uppmärksammas, av en process istället för en färdig produkt, som när den är på plats tas för given.

Vi får följa med bakom kulisserna: från arkitekten Gert Wingårdhs arbetsbord, genom diskussioner, ekonomiska svårigheter, utmaningar i byggarbetet och en växande kritik mot husets arkitektur, till att byggnaden står färdig och konsten kan ta plats. 

Filmen är en hyllning till själva dokumentärgenren och förmedlar en respekt för att saker kan och bör få ta tid. Med över 250 inspelningstillfällen och hundratals timmar att bearbeta håller filmen på att färdigställas. Här i Båstad får vi ta del av några olika sekvenser av materialet och höra mer om arbetsprocessen av filmarna, som är på plats.